Grönt är ju som bekant skönt.
Men ibland blir det lite väl bra... För handen på hjärtat - är det någon som ser att det är vatten i den där gröna cirkeln..?
Där är faktiskt en gjuten liten damm, även om det är svårt att se och då har hostorna ändå börjat somna in för den här säsongen. Mitt i sommaren sträcker de på sig och bildar en tät, prydlig lagerkrans. Då får man gå riktigt nära och kika över den gröna bladmassan, för att få en skymt av vattenspegeln.
Och det var ju inte riktigt så det var tänkt, även om det varit ganska vackert i alla fall.
Så - Kill your darlings!
Förra helgen larvade det in en liten minigrävare i trädgården för att ta tag i problemet. Bokstavligt talat... För när jag började tala allvar om att byta ut hostorna runt dammen, anade maken ugglor i mossen. En fru med diskbråck som talar om att gräva upp 18 år gamla monsterväxter kan bara innebära en sak - att det är den äkta hälften som ska hålla i spaden. Och det hade han inte riktigt lust med...
Det är förstås inte alls lika trist att hålla i spakarna som att hålla i spaden...
Med lite extra hästkrafter gick grävandet som en dans, även om trädgården såg ut som kriget när han var klar. Efter allt regnande förvandlades gräsmattan snabbt till potatisåker. För att inte tala om hur det såg ut i hallen där vi tog av alla leriga skor...
Tyvärr slutade det inte regna bara för att vi hade ett litet återställningsprojekt på gång. Därför har jag legat på knä i lervällingen i mina orangea galonisar hela veckan och försökt hitta en del av alla vårlökar som trasslat in sig i rotsystemen. Det gick så där, så till våren lär det blomma vackert i skogen där vi dumpade de gamla hostorna.
Den här helgen har maken och jag kämpat tappert med att återställa. Tanken var att vi (läs han) skulle lyfta lite i den ena sidan av betongdammen, som satt sig några centimeter genom årens tjällossning. Det optimala hade förstås varit att använda grävaren till det hela, men det hanns inte med, så maken gav sig på kolossen med ett spett. (Behöver jag skriva att han är född optimist?)
Det gick inte alls. Stenarna han använde som mothåll sjönk ner i leran som vore den solvarmt smör och vi bestämde oss raskt för att den lilla nivåskillnaden bara gör dammen charmig.
I stället har Pelle kört bort de blytunga plantorna i skottkärra efter skottkärra och återfyllt planteringsytan. Själv har jag krattat lite och hejat på.
;0)
Istället för de gröna monstren blev det en lite lägre, vitvariegerad brokfunkia. Plantorna, som tidigare stod på lite olika ställen i trädgården, grävde jag upp redan förrförra hösten, delade och krukade in för att de skulle växa till sig.
Nu håller jag tummarna för att det är någorlunda samma sort...
Må så Gott!
Ester
Oj, vilket arbete!! Förstår om Pelle tog hjälp av minigrävare, 18 år gamla hostor är inte roligt att handgräva upp vare sig man har diskbråck eller inte:( Det kommer säkert att bli jättefint med en mindre variant av hosta där i stället:) Ha det gott/Monne
SvaraRaderaTack Monne!
RaderaJag hoppas ni kan komma på växthusfest nästa sommar och inspektera våra projekt! Då ska förhoppningsvis inga diskbråck ställa till med förhinder.
Kram Ester
Så fint det blev! Ska det vara någon fontän i?
SvaraRaderaKram
Hej Nevva! Det brukar det vara, men det är inte så många som ser den... I år kom pumpen inte i vattnet alls. Men till nästa år hoppas jag att det ska plaska lite lagom härligt!
RaderaKram Ester
Hade inte heller gett mig på de gamla hostorna för hand....Det blir nog snyggt med en mindre variant!!!
SvaraRaderaInte alltid känslomässigt lätt att medvetet kasta en växt i komposten/skogen. Men ibland kan jag gräva upp en planta som jag tröttnat på och tänker att jag ska placera den på ett annat ställe... Men ooops.....den låg visst där vid sidan om rabatten och dog!!!
Hoppsan....då hamnar den visst i skogen iallafall ;)
Ha det gott / Elinore
Hej Elinore! Känner igen det där. Det är väldigt mycket enklare att slänga växter som redan har dött... Oavsett vem som hade ihjäl dem!
RaderaKram Ester
Ja det blev så bra, tycker jag! Måste säga att jag nog inte lade märke till den dammen så mycket :-) och då är den ju riktigt stor! Kul med vattenblänk i trädgården och vilka kämpar ni har varit med dom här förutsättningarna! Ha det toppen hälsar Irene Lindberg o co :-)
SvaraRaderaHej Irene! Jodå. Vi känner oss duktiga. Så länge vi inte tittar på planteringskön, som fortfarande är förfärligt lång. Det får bli helgens projekt.
RaderaKram Ester
That was a big job, even with an excavator. You should be able to see the pond and water much better now with the shorter Hosta. Hosta with variegation on the leaves are my favouite, becasue they show up so well with the white marks.
SvaraRaderaI could have used your excavator yesterday when I was digging a new garden in the grass, instead of a shovel. :) However, maybe I would have got too enthusiastic and dug up my whole lawn.
Hello Northern Shade!
SvaraRaderaYou are absolutley right! It is very easy to get too enthusiastic... Our garden i full of large, muddy holes just because we wanted to get the most out of the short renting-period of the excavator. Now the big challange will bee to restore them all before the winter.
Best regards!
Ester
Det blir säkert fint med de nya. Alltid kul med något nytt att titta på.Jag bor väl för långt ifrån för att hitta din "strutstipp" och komma hem med några kvadratmeter hosta? De skulle annars fått göra tjänst vid vår skuggsida.
SvaraRaderaHej Tant Otteskrufv!
SvaraRaderaBor du i närheten av Borås, eller kan tänka dig att åka hit, är du mer än välkommen!
Det gör ont i hjärtat att slänga friska plantor...
Må så Gott!
Ester
Tro det eller ej så såg jag dammen när jag var hos er ;) sånt missar inte mitt vattenälskande öga....och bäcken!! Suck vill oxå ha. Längtar redan efter våren och efter att vara frisk....har hosta och väldigt ont i halsen. Så jag kollar trädgårdsbloggar istället. Hoppas jag kryar på mig så att jag kan komma på julmarknaden på tisdag. kram kram Ylva i Olsfors.
SvaraRadera