Oskuldsfullhet och okynne i vita rabatten

Vitt - oskuldens och renhetens färg, står för lugn och harmoni i trädgården. Men min vita rabatt är mer okynnig än oskuldsfull. Varje vår slår den ut i blom med vita snödroppar, vit krokus 'Jeanne d'Arc', vit tibast, vit julros och så långt är allt harmoniskt och bra.

Det är bara det att rätt vad det är kommer det gula och violetta krokusar som små katter bland hermelinerna. De verkar aldrig hört talas om att rabatten numera har ett vitt tema. Och jag muttrar, gräver, flyttar, tittar strängt på de små olydiga, gräver igen och flyttar... Ändå blir de bara fler.

När sommaren kommer blommar den frösådda vallmon som skulle bli vit - i laxrosa. Storklockan blommar i renaste vitt - och blått. De franska kungsljusen blir vita - och gula. Den underbara vita violen täcker kanterna med vita skyar - och blå. Så håller det på, sommaren igenom. Jag gräver, flyttar och väntar på det perfekta året ska komma, när min vita rabatt är vit på riktigt.

Ibland funderar jag på att ge upp, tillåta mer färg och kanske plantera in blått för att framhäva det vita. Men det är svårt att släppa en idé när man inte sett den genomförd.

Så här såg i varje fall vårfloret ut förra året - när de värsta färgmissarna flyttats undan!

Pionens röda skott trivs med vit vårstjärna, Chinodoxa.

Vit vårstjärna och vitt ormöga.

Sjömanshjärtat är en näpen vårfavorit. Betonghjärtat har jag gjutit hos Ken och Carina på bloggen Trädgårdsdrömmar.

Fylld vitsippa, troligen namnsorten 'Vestal'.

En del av vita rabatten i månadsskiftet april-maj. Buxbomsfiguren är en kasserad påfågel, som jag håller på och formar om. Kanske ska jag klippa ur ett nyckelhål, om jag lyckas samla tillräckligt med mod att sätta saxen i busken...

I vita rabatten klänger en vårblommande klematis utan namn. Jag har frösått den från namnlösa fröer och tycker att den är jättevacker med sitt vinröda fäste och sina röda nerver i den gräddvita blomman. Den blommar om på sensommaren, men då är den mer helvit.

Variegerad liljekonvalj sprider sig lika villigt som den vanliga, men på våren är den en välkommen färgklick i rabatten. De vita blommorna doftar lika härligt som den ursprungliga.

På våren är det stora skillnader mellan den rödbladiga styvklematisen Clematis recta 'Purpurea' och den vanliga gröna. Men när sommaren kommer kan jag inte längre se vilken som är vilken. Båda plantorna kommer från en av mina frösådder, så egentligen borde jag inte använda sortnamnet.

I nästa inlägg blir det sommarblomning i vita rabatten.

Välkommen tillbaka!

Ester

Lime, choklad och en näve hallon

Det händer då och då att jag försöker skapa en färgstämd rabatt. Vanligtvis brukar det stanna vid just "försöka", för även om jag är väldigt sträng mot mig själv när jag planterar första gången, blir det ju som bekant gärna fler planteringstillfällen längre fram. För vad gör man när man står där med impulsköpen som egentligen inte alls får plats och vintern närmar sig med stormsteg?

Man planterar. Gräver en grop, trycker ner rotsystemet och slår dövörat till när färgläran gör sig påmind i bakhuvudet.

- Huvudsaken är att den stackars plantan överlever vintern. Jag kan alltid flytta den till våren, säger jag till mig själv med en bedräglig övertygelse i rösten.

Hm.

För på våren har man ju så gott om tid..?

Tja, ni vet hur det är. När våren kommer har jag glömt alltsammans, får syn på den nya lilla växten, funderar över vad det kan vara och bestämmer mig för att vänta och se. Och när den blommar i helt fel färg är det mitt i sommaren och alldeles för varmt att flytta något...

Och även om jag flyttar plantan till hösten, brukar det som av en händelse alltid smyga sig in något nytt misstag.

Same procedure as every year, James...

Men - det finns ett undantag. En långsmal rabatt som går i lime- och brunrött mot en snart klippfärdig häck av mörkgrön idegran. Den är min stolthet, eller min fullträff, som en djupt avhållen trädgårdsbloggkompis uttrycker det

Varför just den klarat sig från de värsta färgkrockarna? Egentligen har jag två teorier:

1. Det är bladfärgerna som anger tonen, och de finns ju under hela säsongen så att man ser hur det blir redan när man planterar.

2. Rabatten är anlagd i ren, komposterad hästgödsel eftersom vi hade lite ont om matjord just då. Det gör att alla växter exploderat i omfång och att det därför inte varit aktuellt att lägga till nya - snarare att ta bort.

Förmodligen är det en blandning av båda...

Här är den i alla fall - min lime och chokladrabatt, toppad av en näve hallon!

Må så Gott!

Ester

Euphorbia griffithii 'Fireglow är snyggt anstruken av rosa innan den börjar blomma. Då blir den mer orangebrun i bladen och får en knallorange blomma. Här kramar den en tulpan av okänd sort. Den är, liksom tulpanerna på den översta bilden, planterad som 'Wilhelmsord', men saknar den fyllda blomman och de vackra vågiga bladen som de flesta av de andra har.

Här har sommaren kommit och tulpanernas färgklickar är borta. Istället tar en annan rödbladig Euphorbia plats, liksom hostor, mossflox, daggkåpor, gräs och revsuga.

Här växer också en blodbok som jag hittat som fröplanta för många år sedan, och som jag formklipper för att den ska bli en rödbladig cylinder så småningom.

Hostor, Heuchera och rödbladiga revsugan 'Braunherz'. Den sistnämnda är ett riktigt ogräs, men mjukar upp övergången mellan rabatten och en singelyta, och är därför förlåten.

Glada små fröplantor av gräset Milium effusum 'Aureum' tittar upp där de har lust. Moderplantan är borta för länge sedan, men det kommer nya om man inte rensar för hårt.

Kung i rabatten är hakonegräset Hakonechloa macra. Namnsorten är jag inte helt säker på, men det kan vara 'Alboaurea'. Han är lite seg i starten, men blir bara vackrare och vackrare med tiden. De brokiga bladen bakom Heucheran är gullflocka, Hacquetia epipactis 'Tor'.

Hostan har inget namn längre. Kanske kommer etiketten fram en gång, när det är dags att dela plantan...

Hakonegräs, gullflocka, Hosta och Heuchera.