Visst är det ganska befriande att odla i krukor? Man kan ta ut svängarna lite mer och experimentera, väl medveten om att alltsammans ändå ska bytas ut inom en snar framtid... Det som inte blev bra förpassas raskt till glömskans kvarter - medan det som lyckades får bilda stomme i tankearbetet med nästa årstids kruka.
Det här är min entrékruka (eller en av dem...) som jag planterar med årstidens mumma. Själva krukan fick jag av kusin A-C i Skåne och jag har älskat den högt sedan dess. Kanske är det inte högsta mode med en terracottafärgad kruka med snirkligt mönster, men jag tycker om hur den framhäver växterna och samarbetar med den milda gula färgen på vårt hus.
Bilden ovan visar pencéer i dämpade aprikosrosa och lila toner tillsammans med ett kopparstarr med fjolårsgräs.
Häng med på en liten visning av några planteringar som fått mig att känna mig välkommen hem!
Pencéer i terracottafärger bildar underplantering till en bedårande liten hängsälg.

Här är en vårkruka med både perenner och ettåringar. Bollvivan och det gulrandiga gräset grävde jag upp ur rabatten, medan Campanulan, den limefärgade rabatteternellen och svarta violen 'Molly Sanderson' kom från plantskolan. Molly var från början en stor planta som jag delade i flera bitar.
Här är det höst och krukan är fylld av en liten vit aster, vitbrokig murgröna och en helt underbar vit bärljung, som tyvärr inte är härdig hos mig. De vita skyarna i bakgrunden är snötöreln 'Diamond Frost'.
Ängeln har jag fått av Carina och Ken på bloggen "Trädgårdsdrömmar". Välkomststenen har döttrarna målat.

Cerise cyklamen, rosa-röd perenn ljung och gulbladigt penningblad. Och så 'Filippa' förstås - äpplena, menar jag. Limeigt gulgröna och med lång hållbarhet om de får ligga ute utan frost.
... och har man inget annat vackert att sätta i krukan kan man alltid plantera en katt!
Må så Gott!
Ester