All you need is löööv!

Visst är det härligt med alla löv som faller ner på marken!

Som ett fluffigt täcke bäddar de in mina växter i väntan på vinterkylan och gör barfrosten mindre elak. Här, där den skyddande snön blivit allt mer sällsynt, är löven en riktig guldgruva.

En stor del av löven hamnar i torvpartiet under den stora eken - både på egen hand och med hjälp av en härligt kraftfull lövblås. Jo, jag vet. Jag borde skriva med hjälp av lövräfsan, om jag ska vara trädgårdspolitiskt korrekt. Men har man en gång jobbat med en riktig lövblås och dessutom lever i skuggan av en rejäl ek, är det lätt att välja en halvtimmes oljud framför dagar av tungt arbete och blåsor i händerna.

När löven faller är det svårt att se var gräset och funkiaplanteringen slutar och fontändammen börjar.

Azaleorna har vackra höstfärger, precis som Bergenian 'Vinterglöd'.

Efter snöfallet för en tid sedan förvandlades de ståtliga oktoberstormhattarna till plockepinn. Några fick följa med in och bli snittblommor tillsammans med sirliga ax av vackra prydnadsgräset Molinia 'Transparent'.

Mera plockepinn! Ullungrönnens rosa bladskaft ser nästan konstgjorda ut.

Det finns lite färg kvar i rabatten vid huset. Kopparstarr, brokbladig revsuga, daglilja, palmstarr, rödbladig Euphorbia, lammöron och massor av kärleksörten 'Matrona'. Henne fyndade jag för några år sedan på en plantskola som reade sina sista exemplar för tio kronor styck. Jag köpte allihop. Lycka!

Cirkeln av björnbärsrankor har varken början eller slut - precis som trädgårdsåret. För även om mycket känns vemodigt avslutat när löven faller under hösten, finns redan knopparna klara för nästa års löv. Det ger framtidstro om något!

Må så Gott!

Ester

Vi har en plan...

...och det är ingen bouleplan, även om det kanske ser så ut. Och nej, den har inte något att göra med kassaskåp och dynamit heller - även om det för all del skulle behövas!

Vår plan är en växthusplan och i dag blev den klar!

Här, mitt på alla stenarna, ska min minst tioåriga glashusdröm bli verklighet och det är knappt jag tror att det är sant.

Det här huset har jag nämligen fått i födelsedagspresent - två gånger... Första gången fyllde jag nolla. Andra gången femma - och nu, om något år eller så, är det dags för nolla igen.

Så ni förstår att det är stort, när projektet tagit ett så stort kliv som till markarbetena!

Var sak har sin tid, om man säger så...

Skämt å sido! Jag har fått så väldigt mycket annat av min härlige make under de här åren, inte minst alla stenmurar i trädgården, så jag är nöjd och glad ändå. Men det här växthuset har blivit ett stående skämt i vår familj varje gång någon bemärkelsedag närmar sig, så jag kunde inte låta bli att berätta historien för er, så att ni förstår vilken stor dag det är!

Nu väntar jag med spänning på resten av bygget...

Den här helgen har också ägnats åt att rädda livet på diverse småplantor. Jag gräver ner dem med kruka och allt i grönsakssängarna och när alla löven fallit bäddar jag åt mina småttingar med dem.

De brukar överleva vintern ganska bra på det viset, även om det mer liknar en kyrkogård än en barnkammare. Rest in peace - i varje fall till våren.

Växthuset är ett tidlöst projekt, så att säga...

...väldigt mycket tidlöst!

Må så Gott!

Ester

Det rinner!

Vår trädgård har fått en ny del - och ett nytt ljud!

Kanske kommer ni ihåg bilderna från bäckprojektet tidigare i somras, när det var i grävstadiet?

Nu är den alldeles nya bäcken färdig och porlar för glatta livet.

Bäcken har varit Pelles projekt, från idé till genomförande, och den blev så fin!

Fortfarande saknas en del växter, men det är ju som bekant inget problem för en trädgårdstok, snarare ett privilegium... Och där kan jag definitivt inte låta bli att lägga näsan i blöt!

Träbron leder till en nyanlagd del av trädgården som tonårsdöttrarna raskt döpte till "Skattkammarön". För att bättra på känslan letade de upp hushållets gamla, bortglömda mynt i diverse valutor och kastade dem ner i bäcken. Önskningar som "Jag vill bli rik" varvades klädsamt med "Fred på jorden", allt eftersom slantarna landade som blänkande smycken på bäckbotten...

Är det tema, så är det!

Aster dumosus 'Apollo' står som ett vitprickigt klot vid brofästet. Om frosten håller sig i skinnet kanske klotet blir mer vitt än grönt! Håller tummarna...

Bäcken börjar med en "källa" från en stenhög.

Hela bäckfåran - innan vi började plantera (och städa...)

Det lilla fallet landar i en liten damm, där pumpen ligger.

Ett och annat löv och kronblad följer med strömmen i bäcken.

Må så Gott!

Ester

Nu blommar det i Lilla Enköping!

Det blommar så att det slår gnistor om det i vår "Enköpingsrabatt"! Stora sjok av rejäla, yviga, robusta höstblommande perenner anger tonen i en plantering som är väldigt olik de andra i vår annars så "plottriga" trädgård. Planteringen kom till för några år sedan efter ett inspirerande besök i riktiga Enköping - en stad med parker som inte lämnar någon oberörd.

Åk dit om du inte har varit där!

Primadonnan i min lilla hyllning till staden är fläckflockeln, Eupatorium maculatum 'Atropurpureum', med sina gammalrosa kvastblommor, sina purpurröda stjälkar och sin härliga doft av nyslaget hö. Här samsas hon med namnlös höstflox, (kan det kanske vara Phlox paniculata 'Bright Eyes'?) Fackelblomster, Lythrum salicaria, och en namnlös höstaster.

Självklart kan vår lilla "Enköpingsrabatt" inte mäta sig med orginalet - men jag gillar den ändå! Hoppas ni gör det också!

Må så gott!

Ester

Miscanthus-gräs av okänd art, (kanske elefantgräs?) tillsammans med fackelblomster, Lythrum salicaria, och purpurklätt, Lychnis coronaria. I bakgrunden skymtar fläckflockeln, Eupatorium maculatum 'Atropurpureum'.


Rabatten sedd från sidan. Fackelblomster, fläckflockel och vit blåverbena, Verbena hastata. I förgrunden skymtar röd- och gulbladig smällspirea, Physocarpus opulifolius 'Diabolo' och 'Dart's Gold'.



Brokbladig drakmynta, Physostegia virginiana 'Variegata'. I förgrunden syns blomvilliga och mörkögda nävan Geranium 'Patricia'.

Mmmm... Mylla!

I helgen har vi varit i vår guldgruva... Eller rättare sagt på. Närmare bestämt på familjen W:s välfyllda gödselstad, med underbar komposterad hästgödsel. Årgångsgödsel av hög kvalitet, så väl nedbruten att det inte går att vare sig se eller lukta sig till vad den varit från början. Bara härlig, smulig, svartbrun mylla. Mmmmmm...

Jodå. Snålvattnet rann till och med det kom det otyglade habegäret smygande.

Det började med några beskedliga handlastade lass på vår lilla lastbil - och slutade med traktor modell större med frontlastare och en enorm tippkärra. Fyra jättelika lass, närmare bestämt.

Nu har trädgårdens bakgård ändrat karraktär från kirschkålsodling till gödselberg.

Det är bara att hugga tag i skottkärran och börja köra ut växtkraft till de många behövande områdena i trädgården.

En liten osolidarisk röst sitter i bakhuvudet och viskar att hur ska det där berget hinna bli utkört på rabatterna före vintern, men än så länge slår jag dövörat till och njuter av den härliga synen.

Om inte annat kan vi kanske prova slalomskidorna på hemmaplan den här vintern..?

Må så gott!

Ester

Monster i trädgården!

AAAJ! Det river lika stora sår i hjärtat som i singelgången, när grävarmonstret släpps lös i trädgården. Men vad gör man när luftelledningen till huset ska grävas ner? Man får trösta sig med att det bara är singel och inte, gud förbjude, växter som tuggas ner av monstret. Och så förstås tanken på att vi aldrig mer kommer att vara sista hushållet i byn som får strömmen tillbaka när någon vildsinnt Gudrun eller Per virvlat förbi.

Ny, rostig trädgårdsdekoration? Nja, inte den här gången. Men skulle monstret glömma sin skopa, hittar vi säkert någon plats för den... Här i sällskap av Hosta 'Halcyon' och Rhododendron 'Cunninghams White'.

Men det är klart - grävarmonster har sina fördelar också! Här har det trollat bort grässvålen utmed en av gångarna och snart, om bara vädergudarna och arbetslusten står oss bi, kommer det att porla en liten bäck i sluttningen.

Finliret vågade vi förstås inte lämna till något monster på larvfötter. Det fick de tvåbenta ta hand om... Grannen och förste grävardrängen Oscar kämpar på tillsammans med Pelle. Jag? Jag höll ju i kameran. Jättetungt, jag lovar...

Här har monstret lagt ett ägg. Pelle hoppas att det kryper ut en liten grävmaskin lagom till jul.

Grekvädden, Knautia macedonica, frösår sig ohämmat och min tanke med små luftiga vinröda blommor elegant invävda bland rosorna runt buxbomshjärtat kom på skam. Istället blev det kvävda rosor och tynande lavendel under monstermassan, som visserligen är vacker - i lagom doser...

- Det är väl inte den där skrikiga illrosa? Frågar besökarna, när de tittar på min stora phlox-driva just innan den slagit ut. Och jag får erkänna lite skamset att jo, det är det. Jag vet inte vad hon heter, för hon kom till vår trädgård alldeles i början när lappar inte var så viktigt, men jag älskar henne ändå - mitt illrosa phloxmonster.

Här har vi djävulen själv - smällspirean 'Diablo' med köttiga fröställningar.

Det blir inte alltid som man tänkt sig... Rabatten i rosa och cerise fick helt oväntat en orange kompis. Rönnen brukar inte hänga på det här viset, men årets rönnbärsexplosion har förvandlat den till en pendula-form.

Det här monstret håller på att växa ur krukan. Kannan som höll sig på beskedlig höjd hela förra sommaren, verkar ha fått tillväxthormoner i år... Eller så är det hästgödseln jag bottnade krukan med, när planteringsjorden höll på att ta slut.

Nå'n som ser rosen? Nähä. Men jag klandrar er inte. "Klättrande" nävan 'Rozanne' har tagit över hela showen medan vita rosen 'Schneezwerg' kämpar för att hålla näsan över vattenytan. Tanken var att nävan skulle skyla de tråkiga kala nedre delarna av rosen - och det gör den ju med besked!

Ringdans á la rödbetsmonster. Det var länge sedan ordet "primör" hade något med verkligheten att göra i den här grönsaksbädden...

Monstermyntorna har nästa gömt grodprinsen för världen - och vad värre är - för alla pusskandidater. Visst ser han lite uppgiven ut, stackaren?

Inget annat att göra än att ta fram saxen! För vem vill ha en ledsen groda i trädgården?

Må så gott!

Ester

Ögongodis och droppar av blod

En skål gott och blandat - rosa sockervadd, lakritssvärta och så några droppar av blod mitt i allt sammans! Fuchsians blommor bjuder på en fascinerande rikedom av former och färger.

Häromdagen bestämde jag mig för att ta kameran till hjälp och dokumentera de fuchsior som blommade. Här är resultatet - så låt er väl smaka ur gotteskålen!

PS. Vill lägga in en liten brasklapp om sortnamnen... De flesta av plantorna är sticklingar som följt med mig hem inlindade i blött hushållspapper och nerknölade i första bästa plastpåse. I påsen har det även funnits en lapp med sortnamnet, också den ganska våt och och inte alltid helt läslig. Resten kan ni säkert räkna ut själva... DS.

A bowl full of sweets - pink sugarwadding, black liquorice and a few drops of blood on top of it! The flowers of the fuchsias offers fascinating varietys of form and colour.

The other day I decided to use my camera to document the fuchsias in bloom.

Here is the result - please do try some of the sweets from the bowl!

Den här lilla godingen heter 'Bernisser'. Massor av blommor!
This sweetheart is called 'Bernisser'. Lot's of flowers!

'Anita'

Extra allt! Men så heter hon förstås 'Dollar Princess' också.
More of everything! But then she is calld 'Dollar Princess', too.

Namnlös men elegant ändå.
Nameless yet elegant.

'Blue Eyes' är en av mina stamfuchsior.
'Blue Eyes' is one of my fuchsias om stem.

'Cotton Candy' ser ut som sockervadd - eller små ballerinor på tå. Fuchsia på stam.
'Cotton Candy' looks like sugarwadding - or tiny ballerinas on their toes.

'Beacon Rosa' är sobert elegant i all sin enkelhet - och mycket blomvillig.
'Beacon Pink' is soberly elegant in its simplicity - and very willing to flower.

Pampiga 'Winston Churchill'.

Magnificent 'Winston Churchill'.

'Day Star' blommar för första gången. Plantan överlever vintern i mitt frostfria garage med nöd och näppe varje år, men i år räckte orken till blommor också.
'Day Star flowers for the first time. The plant barely survives the swedish winter in my frostfree garage - but no more than that. This year the energy was enough to create some flowers too.

'Alwin' har bedårande röda rundade knoppar som slår ut i en medelstor rödvit fluffig blomma med vacker teckning. Den här är lite brun och borde inte visas offentligt, om det vore för att 'Alwin' är så underbar i vanliga fall! Han blommar på som en Duracellkanin...

'Alwin' has got adorable red, round buds developing in to middlesized red and white fluffy flowers with beautyful marks. This one is a little brownish and should'nt be shown in public, if 'Alwin' wasn't so wonderful in general.

Som en liten raket med eld i baken... Tyvärr utan namn.
Like a small rocket on fire... sadly whitout a name.

'Diadem' vräker ut sina rankor så långt att zinkhinkens höjd inte räcker till. Här har hon landat bland vintergrönans revor på marken.
'Diadem' throws its creepers so far away that the hight of the bucket is not enough. Here she has landed amongst the Vinca minor on the ground.

Fuchsiorna står på en singelyta vid norrgaveln av vårt hus. Här är 'Blue Eyes' på stam och 'Dollar Princess' närmast kameran.
The fuchsias are situated on a gravelarea by the north gabel of our house. Her are 'Blue Eyes' on a stem and 'Dollar Princess'.

En annan blomvillig herre - 'Cardinal Rouge'. Jag har en annan planta med namnet 'Cardinal', men eftersom både blommor och växtsätt är snarlika hos båda exemplaren, misstänker jag att det är fråga om ett namnfel. Vilket som är rätt vågar jag inte avgöra!
A flower-willing gentleman is 'Cardinal Rouge'.

Knopparna hos 'Cardinal Rouge' ser ut som riktiga droppar av blod.
The buds of 'Cardinal Rouge' looks like real drops of blood.

Namnlös.
Whithout a name.

'Blue Sails' växer på stam.
'Blue Sails' grows on a stem.

'Beacon Röd' är lätt och luftig.
'Beacon Red' is light and airy.

Vackra diviga 'Cliantha' växter också på stam.

The beautyful diva 'Cliantha' grows on a stem.

Namnlös, men vacker ändå.
Nameless, but pretty anyway.

'Nettala' har roliga små "kläppar". Blomman ser ut att virvla runt i en eldig latinsk dans, med kastanjetterna i högsta hugg.
'Nettala' has got funny little "tongues". The flower seems to swirl around in a fiery latin dance, with its castanets in the air.

Mera dans - 'Lambada'.
More dancing -'Lambada'.

Blomvilliga 'Paula Jane'. Plantan hette länge 'Paula Sane' enligt min namnlapp och fick mig att fundera över om det fanns någon 'Paula Insane' också... Hm. En dag såg jag en bild på nätet och insåg att S:et skulle vara ett J. Snopet, minst sagt.
Flower-willing 'Paula Jane'. Fore a long time the plant was called 'Paula Sane' om my nametag. It made me think about if there might bee a 'Paula Insane' too... Well, one day I saw my plant on the Internet, and realised that the S really should be un J.

Galet vacker är hon i alla fall, 'Paula Jane'.
Anyhow - Paula Jane i insanely beautyful.

Den här pastelliga skönheten har ingen skylt kvar hos mig, men jag tror att hon heter 'Loves Reward'.

This pastellish beauty has got no nametag left, but I think her name is 'Loves Reward'.

'Swing Tim'

... och sist men inte minst: 'Black Prince'.

Ni som fortfarande är med så här långt - tapperhetsmedaljen för sportsligt genomförande av fuchsiamaraton är er!
TACK för ert tålamod.

Nästa inlägg ska bli kort, det lovar jag. I alla fall kortare...

Ester

... and last, but not the least, 'Black Prince'.

And to You, who stil read along on this blog - the medal for sportsmanship in fuchsiamarathon is yours! You have really earned it - thank you for your patience!

The next text will bee short, I promise. Or at least shorter...

Ester