onsdag 27 april 2011

Dags att bekänna färg!

I går hittade jag ett STORT mirakel i min trädgård. Min frösådda svavelpion, Paeonia mlokosewitschii, tänker blomma för första gången!
Jag trodde knappt mina ögon utan fick gnugga en extra gång - men jodå, där var de. Två hårt knutna knoppar som lovar ögongodis inom en snar framtid.
Plantan sådde jag den 28 februari 2007. Inte för att jag kan påstå att jag har något bestående minne av just den dagen, men så står det i alla fall på etiketten. Fröerna kom från STA's välsignade frölista och hade legat i blöt över natten. Hur många de var från början har jag ingen aning om, men fyra grodde så småningom och har lyckats överleva vintrarna i krukor nedgrävda i köksträdgården. En av de fyra har jag planterat på friland och det är kanske det den tackar för nu, när den har bestämt sig för att blomma.
Nu går jag här och väntar på att den ska bekänna färg.
Frösådda växter gör ju som bekant lite som de vill... Så det är bara att inse att det vore en ren lyckträff om min pion skulle slå ut i den "rätta" svavelgula nyansen. Men hoppas kan man ju alltid!
Dessutom tycker jag väldigt mycket om rosa också.
Och så har jag ju tre till, som kanske blommar nästa vår och som kanske, kanske... Ja, ni vet.

Vill ni dregla över fantastiska utslagna pioner kan jag rekommendera Eva Robilds och Görgen Perssons ljuvliga bok "Pioner". Den brukar jag plocka ner från bokhyllan när vintern känns på tok för lång. Önskar bara att boken kunde dofta också!

Må så Gott!
Ester

9 kommentarer:

  1. Å så spännande, det är verkligen roligt när något man frösått själv ska till att blomma för första gången! Själv har jag oxå en P. mlokosevitschii med knopp men den är inte fröuppdragen utan inköpt i Estland i fjol...
    Ha en skön dag! Kram Ullis

    SvaraRadera
  2. Vilken lycka;) Det är nästan som att vänta barn haha, blir det en pojke eller en flicka- blir den gul eller rosa? ;) Här upptäckte vi idag att vår svavelpion har fått en liten bebis;) den står precis nedanför sin mamma och den är så söt så söt:) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  3. Oj vad kul! det behövs en hel del tålamod att vänta på frösådd pion.
    Mariana

    SvaraRadera
  4. Åh så roligt!Visst år det speciellt med egd feösådda plantor. ska se hur det går för pionfröna jag fick av dig.....
    Kram/ Margit

    SvaraRadera
  5. Inget är som väntans tider. Hade det varit
    mat vi pratat om hade det vattnat sig i munnen
    på mig. Tänk vilken lycka att få äga en svavelgul, eller en.....

    SvaraRadera
  6. Vilken lycka! Det är lycka när frön gror, men att ha tålamod med såna här frön och det går så bra är ju ännu bättre! Jag trodde faktiskt att det tog längre tid än så innan de faktiskt blommar?

    SvaraRadera
  7. Jord under naglarna:
    Det trodde jag också! Kanske gäller sju-års perioden inte mlokosewitschii? Kanske gjorde blötläggningen susen? Eller så kan min pion inte räkna..?

    Monne:
    Det är precis som att vänta barn. Lika segt... Man vill trycka på "fort-frammåt-knappen"!

    Nevva:
    Håller tummarna för dina frösådder! Kinkar de får du hämta nya frön till hösten.

    SvaraRadera
  8. Kul med frösådder men det gäller att gardera sig ;-) Man vet ju aldrig vad det blir.
    Har också pionsådder som jag väntar skall visa färg.
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  9. Ja ibland är naturen fantastisk,överraskar oss stort:-))
    Fick själv med mig(snodde) några frön på botan av en fin pion.
    Detta är 3 år sedan planterade dom direkt i några krukor,glömde av dom.....Döm om min förvåning i höstas när jag såg att det spirade lite försiktigt i krukorna!
    Jätte kul men har glömt hur pionen såg ut;-))

    Ha det bra M-L

    SvaraRadera