tisdag 29 juni 2010

101 bruna små äckel

...98 tjopp!...99 tjopp! 100...tjopp! 101... Splash!
Jag må vara en snäll flicka på dagarna, men när skymningen faller förvandlas jag till en blodtörstig Cruella De Vil med avlivning på agendan. Med saxen i högsta hugg drar jag ut i mörkret som den värsta gerillasoldat för att försvara mitt territorium och jag skyr inga medel i jakten på de bruna inkräktarna...102! 103...107 - attack!
I vanliga fall brukar jag ha stor respekt för allt levande, men gränsen går definitivt vid små, slemmiga, bruna äckel.
Mördarsniglar.
De hittade hit på hösten för två år sedan. Första året hittade vi kanske tio stycken. Andra sommaren tio eller tolv. I år är vi redan uppe i 112. Ganska symboliskt, med tanke på att det är nödnumret till SOS... Men den siffran håller säkert inte ens över kvällen. De spanska skogssniglarna är här för att stanna och det är bara att gilla läget.
Och det går ganska bra, än så länge. Visst äter de, men när de inte är fler klarar sig växtligheten undan med lite hål här och där. Jag bävar dock för nästa sommar, när sniglarna lär vara betydligt fler. För om jag lyckats hitta 112 stycken, kan jag ju bara gissa hur många jag INTE hittat, som lägger ägg, som blir sniglar, som lägger ägg...
En snigel kan få mellan 300 och 400 barn på en säsong.
Inge vidare odds för en saxbeväpnad gerillasoldat.
Men jag har bestämt mig för att inte hänga läpp. Utan se varje avklippt snigel som en seger för trädgården. Sniglarna går inte att utrota, men väl att hålla efter.
Och det finns fördelar också - det är numera helt ofarligt att ta emot växter från trädgårdar med sniglar. Det kan liksom inte bli värre...
Här kommer lite bilder av annat, betydligt mycket mindre äckligt, brunt som håller till i min trädgård just nu.
Må så Gott!
Ester

Irisen 'Vitas Fire' är inte det minsta äcklig...

...och det är inte kopparstarret, Carex buchananii, heller. Här är en planta som invaderats av blommande revsuga. Efter blomningen blir revsugan vackert melerad i cremevitt, aprikosrosa och brunt. Jag har köpt den namnlös på en växtmarknad för länge sedan.

Den rödbladiga töreln, Euphorbia, har jag heller inget namn på men den bidrar med brunröda färgklickar i rabatten. Jag brukar klippa mina som klot när de börjar blomma. Dels för att reducera antalet fröplantor och dels för att den gärna lägger sig när det regnar.

Revsugan Ajuga reptans 'Braunhertz' breder gärna ut sig, men det gör inget i den här rabatten. Där får de mjuka upp gränsen mellan planteringen och singelytan.

Brunnävan Geranium phaeum blommar i sällskap av Nepeta 'Six Hills Giant'.

Och Marit, den här är till dig...
...för jag kan ju inte låta bli att visa min gödselhög, när jag nu skriver om brunt..!
Fast den skulle passat ännu bättre i ett inlägg om guld.

19 kommentarer:

  1. Usch och fy för slemproppar som dom! Jag är fortfarande lyckligt lottad men det är ju bara en tidsfråga innan dom hittar hit här med =(
    Har du provat det nya preparatet? Man samlar in sniglarna och häller någon form av nematoder över dem och sen sprider man ut döíngarna i trädgården igen. När deras kusiner sen kalasar på dem så får dom nematoderna i sig också är den dödsbringande kedjan igång. Sk-tsmart tycker jag att det verkar! Hoppas du har god jaktlycka / gittan

    SvaraRadera
  2. Några äckliga bruna och många fina! Mot sniglarna har jag kört Snigel Effekt hela våren och försommaren och hittills bara hittat en enda. Men vågar inte ropa hej förstås.
    Dagens väder gillar de i alla fall inte. Sol och 28+!!!
    Eva

    SvaraRadera
  3. Ja ursch sniglar tycker jag verkligen inte om för dom kaläter mina dahlior*morr*

    SvaraRadera
  4. Huj!!!! Undra hur lång tid det tar innan de kommer hit. Dina andra bruna färgklickar ser helt bedårande ut. Längtar efter familjen Ester och er trädgård!!!!
    Syns snart!!Kram
    Carina och Ken

    SvaraRadera
  5. Hihi, jag fnissar gott åt ditt guld:-) Somliga kvinnor har verkligen den rätta inställningen till bling-blinget i trädgården!!
    Kram H.

    SvaraRadera
  6. Läser om de där monstersniglarna...Som TUR ÄR har jag inga här ännu. Kollar supernoga när jag köper perenner på plantskolor, som är söderifrån. Jag har bara små gulliga snäckor, men de äter de med...men inte alls som de där monstren. När det har regnat säger jag till mannen: "kom med så ska vi gå och plocka snäckor..." riktigt romantiskt:)
    kan tänka mig om det gällde monstersniglarna...inte alls så stämningsfullt, tvärt om.

    Ha det fint!

    SvaraRadera
  7. Ja bruna slemmiga monster är inte roliga, men de har faktiskt hållit sig i skinnet det senaste två åren.Med snigelgift och sax är det hela tiden en kamp. Underbara bilder på andra bruna saker;)) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  8. Här har vi också haft slempropparna i 2 år och hu, iår är det massor och jag klipper & klipper, no mercy här inte!
    Ha det så bra med saxen,
    Lydia ;o)

    SvaraRadera
  9. Visst är det EN ENDA nackdel med att inte ha sniglar :). För om jag haft det hade jag gärna tagit emot lite av din brunnäva, fantastisk färg! Tack för att du visar den. Kram

    SvaraRadera
  10. Här härjar de helt vilt fast det är snäckorna som är värst i år.
    Guld är nog rätta ordet...
    Ha det gott
    Annika

    SvaraRadera
  11. Roligt inlägg om något så förhatligt om dessa sniglar :-) Ser dig framför mig på jakt i trädgården. Går det verkligen så snabbt att de tar över.......?! Har inga sniglar alls ännu, men tror jag kommer börja gråta när jag ser den första.....

    Dina vackerheter är väldigt vackra! Du har det för fint hos dig!!! Och guldet....... du är rik du Ester!!!

    Ha det supergott!
    Kram Charlotte

    SvaraRadera
  12. Fantasisk Ester! Vilken mylla, jag riktigt känner hur lätt den glider upp på spaden! :D

    Jordhantering är nog något av det bästa med trädgårdarbetet!

    tjoho, jag har semester denna vecka... hemmasemester...

    Marit

    SvaraRadera
  13. Snygg färg på irisen!
    En hög med guld är inte så dumt.
    Mariana

    SvaraRadera
  14. Där vi bodde förut kunde man plocka flera hundra sniglar på en kväll - usch!!! Här finns de i området men vi lyckas hålla dem i schack, där gäller ju att alla grannar jagar dem också... Vi strör ut järnsulfat på gräsmattan på våren mot mossa och jag inbillar mig att det faktiskt gör att sniglarna inte så gärna tar sig in i vår trädgård. I vilket fall som så är de ganska få och verkar inte blir fler år från år... Vilket jag är VÄLDIGT glad för!!
    Ha det gott. Kram, Ingela

    SvaraRadera
  15. Usch och fy för slemmproppar! Har inga (ännu?) och hoppas verkligen att jag slipper dem för det är inte trevligt med uppätna växter!
    Tror att din fina 'bruna' euphorbia kan vara en mandeltörel?
    Må väl! kramar ullis

    SvaraRadera
  16. Här har vi haft mördarsniglar i snart 15 år. För ca 10 år sedan kunde jag plocka (döda) 250 varje kväll. Tomten är bara 600 kvadratmeter så på den tiden kryllade det utav dem. I år har jag vattnat ut nematoder men inte sett något direkt resultat av det ännu. Det är fortfarande snigelgift som gäller, tyvärr!
    Ha det gott - det finns så mycket annat fint (brunt).
    Birgitta

    SvaraRadera
  17. Snigelgift? Är det bara giftigt för sniglar? Jag trampar ihjäl de små monstren, går snabbt och lätt... Nåja, det var äckligt först men jag tycker det känns mest skonsamt så, både för mig och snigeln.

    SvaraRadera
  18. Just de fulingarna har jag inte i min trädgård men jag har de med skal.Tycker att de äter rätt bra de med. Idag hittade jag små gröna larver de hade ätit upp två av mina kärleksört//Britt

    SvaraRadera
  19. Precis så var det här också. Det var 2-5 stycken varje sommar de första fem åren och sen det 50-dubbla förra sommaren. Men i år har jag lyckats klippa ganska många små, sådana som inte blivit könsmogna ännu. Man kan ju alltid hoppas att det åtminstone inte blir VÄRRE nästa sommar.

    Vad snyggt det var med blommande revsuga i bronsgräs.
    Hoppas att du har det bra i värmen. :-)
    /I.

    SvaraRadera