lördag 13 februari 2010

Jag gödslar med lik...

Jag gillar stallgödsel. Det har nog inte undgått någon läsare av den här bloggen… Stallgödsel som ger min usla trädgårdsjord en härligt mullig struktur och får plantorna att skjuta i höjden som gängliga tonåringar under sommarlovet.

Men jorden i rabatterna döljer också andra, mer makabra hemligheter.

Jag gödslar med lik – också.

Lugn, lugn. Det är inte så att det är förenat med livsfara att förlägga kvällspromenaden till trakterna kring min trädgård, bara för att någon planta visar upp en blekt gul nos och skriker efter mera näring. Invånarna i min lilla by går trots allt säkra – så länge de är tvåbenta, i alla fall.

Nej, jag talar om de fyrbenta offer som brukar ligga på vår dörrmatta så gott som varje morgon under de snöfria årstiderna. Luddiga, näpna små näbbmöss, mullvadar med finmejslade händer och en och annan mus/råtta av större modell.

Och så en eller två katter, belåtet sittandes bredvid som stoltheten personifierad.

- Titta matte, så duktig jag är! Jag har gjort min plikt som familjens jägare och nedlagt ett byte vid din dörr. Och om du sätter in en kattlucka kan jag leverera det direkt till sängen, så att du ser fångsten direkt när du vaknar. Så slipper du vänta ända tills du halvt medvetslös stapplar ut till brevlådan… Vore inte det en förbättring, jag menar, de är ju ändå bäst medan de fortfarande är lite varma..?

Hm. Skulle inte tro det. Kattlucka – no way.

Istället suckar jag lite sorgset, letar reda på en planteringsspade och tar med det lilla offret på en stilla färd mot den sista vilan under en rosenbuske. Jag tröstar mig med att den stackaren kunde fått en betydligt mer obehaglig viloplats än under ’Minette’, ’Rose de Rescht’ eller under himmelska blekrosa ’Celestial’.

Eller för att citera Anne på Grönkulla, när en mus dränkt sig i såsen till puddingen:

- När man tänker på det, är det ett ganska romantiskt slut – för en mus.

Må så Gott!

Ester

18 kommentarer:

  1. Oj, jag blev riktigt rädd först innan jag läste resten;) Ja, vi hade också sådana rara katter när vi hade utekatter. Nu har vi innekatter som har en stor innätad altan att vara på på sommaren. Det händer att någon stackars mus letar sig in dit och då är det morsning och godbye för den. Det är rätt äckligt att nästan trampa på dessa ihjälskrämda små lik på morgonen när man går upp. Tur att det inte inträffar så ofta. Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  2. inte är det makabert. Jag tycker det är fantastiskt hur naturen ordnar det. Att ett förlorat liv ger kraft till nytt liv, det är vackert.

    SvaraRadera
  3. Så vackert dom får vila....Jag såg en död humla i en av våra pioner för nått år sen, och tänkte...Vilket underbart insomnande i en pion!!!!!Så skulle man vilja kila vidare....
    Kramar till er på alla hjärtansdag imorgon
    Carina och Ken

    SvaraRadera
  4. Jag tänkte oxå på Anne på grönkulla när jag började läsa -häfitgt! :)

    Klart att de är en vacker sak att få bli del av något vackert i en trädgård..nästan så jag skulle vilja ge näring själv..åt en vacker ros eller kanske...ett magnoliaträd... :)

    SvaraRadera
  5. Ack ja... Jag höll på att kliva på en i går morse. Den låg så prydligt mitt på köksmattan. Och kisse fick så mycket beröm. Hoppas bara att hon förstod att berömmet var för att hon lämnat den där och inte levererat direkt till sängen. :-)
    De brukar hamna i komposthinken här.

    Du, har du koll på bränntid på stallgödsel? Hästgödsel som består av torv som strö, vet du om det kan räcka med ett år?
    /IET
    PS. Härlig bild du illustrerade dagens inlägg med förresten! :-)

    SvaraRadera
  6. Ja, sämre begravningsplats för en mus kan man ju tänka sig än under en doftande ros! :o)
    Ha en fin alla hjärtans dag.
    Lydia

    SvaraRadera
  7. Uj vilket drama! Men att sluta under Celeste är ju inte det sämsta.
    Önskar dig en härlig vecka!
    Eva

    SvaraRadera
  8. Jamen så måste man få göra :-), de gör ju bättre nytta liggandes i en egen grav i rabatten än som skrämselhicka framkallande i farstun.
    Ps. Jag har anmält mig till Tusen Trädgårdar, har du det med?

    SvaraRadera
  9. Först blir man lite ledsen ,men inser i nästa stund att det är naturens gilla gång.En sorglig men samtidigt fin bild. Förstår att du inte vill ha en kattlucka.

    Kram Betty

    SvaraRadera
  10. Lite nytta skall väl katterna göra.
    Här tas det också en del och bäst är det när de tar mullvadarna.
    Ha det gott
    Annika

    SvaraRadera
  11. Det är livets gång och katterna är ju stolta//Britt

    SvaraRadera
  12. Hej alla go'a bloggare!
    Förlåt att jag inte svarat - har haft en hektisk vecka!
    Jag är stolt över mina duktiga jägare, men det känns ändå lite sorgligt med en död liten sötnos på trappan. Men det är ju en av anledningarna till att vi har katter - att vi ska få hjälp med de små rackarna.

    C.Tvillingmamma:
    Vad kul med en "kindered spirit"! (Hur nu det stavas..?!?)

    IET:
    Jag är tror att stallgödseln ska ligga minst ett år för att fungera bra i rabatten. Men jag läste någon artikel, har glömt var, att det är en myt. Det påstods att man mycket väl kan lägga färsk gödsel ovanpå jorden, men att näringen i den färska gödseln är svårare att ta upp för växterna, än den i den brända. Vet inte om det stämmer och har inte prövat själv. Gödsel i torvströ låter som bra jordförbättring - lite som påsjord i storformat. Vill ha!
    Jag har använt gödsel med kutterspån och halm och då måste man tänka på att nedbrytningen av träspånen binder mycket kväve. När nedbrytningsprocessen är klar löser kvävet ut igen, så gödslingseffekten kommer, men med en tids fördröjning.

    VimleAnna:
    Nä, jag har inte vågat anmäla mig än. Tänkte se om det finns någon trädgård kvar under snön, först... Och hur mycket ogräset jag inte hann med före vintern har hunnit sprida sig. Men det verkar väldigt roligt!

    Må så Gott!
    Ester

    SvaraRadera
  13. Här kommer lite baciller.. hoppas de tar sig
    Annika

    SvaraRadera
  14. Äntligen fått in dig i min lista!
    Tack för att du röstade i min lilla enkät.
    Eva

    SvaraRadera
  15. Katteluke er nok ikke tingen nei! Jeg ville foretrukket å plukke "likene" på trappa og ikke fått dem servert til frokost på senga:)
    Men det er jo en staselig siste hvileplass de får under en nydelig rosebusk, og katten gjør jo bare det den må og kan. Flinke pusen!

    SvaraRadera
  16. Tack för din kommentar hos mig...kommer aldrig kunna förklara,men de du skrev...betyder oerhört mycket,den kom precis i rätt tid...

    att få höra att man är en kindred spirit (kan inte heller stava till de :))

    Jag tror jag oxå vill ligga i en båt med blommor runt mig...och läsa ur minnet vackra dikter...kankse inte att båten sjunker menmne...

    TACK IGEN!

    SvaraRadera
  17. Huuu, vilken rubrik!
    Du har så härliga inlägg, roliga att läsa.
    Fast måste erkänna att katter gillar jag inte, bl a för att de dödar fåglar, möss och annat "för skojs skull"...
    Ja ja, hos dig får de stackarna i alla fall en fin viloplats.
    Ha det gott. /Ingela

    SvaraRadera
  18. En sådan vacker sista viloplats är minsann inte alla stupade gnagare förunnat.

    Fin blogg du har, den hamnar på favoritlistan:)

    Rebecca

    SvaraRadera